I deras valmanifest kan man läsa följande:
När vi sverigedemokrater säger att vi väljer välfärd så menar vi det. På riktigt. Vi sträcker gärna ut en hjälpande hand till nödställda människor runt om i världen. I synnerhet i så svåra och oroliga tider som dessa. Som svenska politiker och förvaltare av det svenska folkets skattepengar tvekar vi dock aldrig på att vår främsta uppgift är att garantera människorna i Sverige goda levnadsförhållanden, trygghet och välfärd. När vi sverigedemokrater säger att vi älskar Sverige så menar vi det. På riktigt.Vi är också medvetna om att Sverige på många sätt är unikt och att vi har en egen särpräglad kultur och historia. Det är vi väldigt stolta över. Vi älskar den svenska naturen med alla dess skiftningar.
Det låter ju väldigt fint och trovärdigt när man läser detta dravel. Kan man inte vara en stolt svensk patriot och värna om svenska traditioner och ta hand om sitt land utan att vara rasist? "Nej vi är inte rasister, vi är mot oansvarig massinvandring".
Träffade på två personer nyligen på en fest där båda erkände att de har röstat på SD. Jag blev väldigt paff när den ena var en kvinna i min ålder som jag hade fått bra kontakt med. Hon sjönk rejält i mina ögon då. Men hon verkade inte vara så insatt visade det sig efter en diskussion och hon verkade ångra sitt val. Om folk är så missnöjda är det väl bättre att rösta blankt då än att rösta in ett rasistiskt parti!
Värden som hade festen är också Sverigedemokrat. Efter att i timmar hört på hans malande om alla analfabetiska, iq-befriade utlänningar som kommer till Sverige, som snor våra jobb, lever på bidrag, som utnyttjar systemet så exploderade jag. Jag kunde inte längre hålla tyst. Jag berättade om min far som är italienare som kom till Sverige på 50-talet då det var arbetsbrist i Sverige. Han började på ASEA i Västerås och slet. Han försörjde sin fru och fyra barn. Han startade eget företag och jobbade dygnet runt för att få allt att gå ihop. För att vi skulle ha råd att bo i en fin villa, ha två bilar, kunna ha sommarstuga, resa och få mat på bordet. Det stack i ögonen på folk när pappa köpte sin drömbil, en Alfa Romeo GTV. Vi hade då flyttat till ett litet samhälle i Småland och folk snackade skit om oss, utlänningarna med sin fina bil. Vi skulle minsann inte tro att vi var något!
Jag berättade även för värden om att min far var politiskt engagerad, var med i italienska ambassaden och åt middag med Olof Palme. Jag berättade om alla utlänningar som startar eget, som tar alla skitjobben som ingen annan vill ha inom städ, restaurang, industri osv. När jag jobbade på Grand Hôtel var det invandrarna som arbetade hårdast, som alltid ställde upp utan att gnälla och som jobbade extra.
Jag blir så trött på allt gnäll om att vi inte får hissa svenska flaggan, att vi inte får fira Sveriges nationaldag och att allt beror på invandrarna. Vem säger att vi inte får det? Det är väl upp till var och en, man är ingen rasist för att man hissar svenska flaggan och för att man är stolt över sitt eget land! Så fortsätt ni att hissa flaggan, sjunga Helan går, dansa små grodorna, fira midsommar och Sveriges nationaldag för det tänker jag göra.
Jag älskar Sverige, vår natur, vårt välfärdssamhälle, Allemansrätten, sjukvården, tryggheten, årstiderna, svensk husmanskost och vår blågula flagga. Men jag älskar även ett mångkulturellt samhälle där alla är välkomna oavsett nationalitet eller hudfärg.
Sedan finns det saker som behöver förbättras i vårt svenska samhälle. Vi måste bygga fler bostäder, hjälpa ungdomar att komma ut i arbetslivet, förbättra sjukvården, skolor, ta hand om våra gamla bättre. Vi måste bli mer miljömedvetna. Poliser och sjuksköterskor som har valt att arbeta med människor i ett utsatt yrke måste ha högre lön! Lärarna som utbildar våra barn måste ha högre lön och högre status. Skolsystemet är helt fucked up. Lärarna är bakbundna, får knappt säga åt en elev att hålla tyst utan att bli anmäld för barnmisshandel. När jag växte upp hade vi respekt för våra lärare, vi skulle aldrig sitta och tugga tuggummi, vara uppkäftig mot lärarna, sitta och leka med mobilen (för vi hade inga då) eller på annat sätt nedvärdera lärarna.
När jag var ung var jag väldigt politiskt engagerad och var med i SSU och gick på SSU-kurser. En kurskamrat var Tomas Eneroth som nu är gruppchef och statsministerns högra hand! Det ska bli jätteintressant att följa hans resa i riksdagen.
Men när Alliansen fick makten för åtta år sedan tappade jag mitt politiska intresse helt. Det kändes så deprimerande och så meningslöst. Nu när sossarna återtog makten blev jag så stolt och glad. Mitt politiska intresse kom tillbaka som ett brev på posten. Avslutar med ett citat ur Stefan Lövéns löfte i segertalet:
"Även fast Sverigedemokraterna har fått ett högre rösttal kommer inget samarbete att ske med dom". Säger bara äntligen.
Jag vill leva, jag vill dö i Sverige....